– Vad händer om vi slutar utbilda audionomer på Lunds Universitet?

Social isolation, demenssjukdom och ökad fallrisk är bara tre av flera riskfaktorer för personer med hörselnedsättning, enligt en studie utförd av Jönsson (2016).

En audionom testar hörseln och har bland annat i uppgift att ordinera hörselhjälpmedel. Att lägga upp en rehabiliteringsplan för patienter med hörselnedsättning ingår också bland audionomens uppdrag. Med avstamp i rapporten ovan är det ingen tvekan om att audionomer behövs i hela landet. Trots detta har Lunds universitet gjort budgetnedskärningar för utbildningen som hösten 2023 även riskerade att pausas.

Tobias Kastberg, lärare på audionomprogrammet, menar att det finns låg förståelse för att nedskärningar drabbar ett mindre program mer än ett större program.
“Förslaget att audionomprogrammet skulle pausas kom från grundutbildningsnämnden och var ett ogenomtänkt förslag som möttes med mycket stort motstånd från många håll.”

Tobias säger att nedskärningarna innebär mindre undervisningstimmar detta året och lärare och studenter är bekymrade över ytterligare nedskärningar.
“Jag tycker man behöver förändra hur man fördelar pengar inom fakulteten. Att man ändrar om hur små program får tilldelning och hur man har en hållbar beredning av pengar. Även om det finns besparingar på hela fakulteten är det orimligt hur de besparingarna ska ske på små program”, säger Tobias Kastberg.

Britta Dietche från termin 5 på audionomprogrammet håller med Tobias.
“Om man tänker på medicinska fakulteten och hur de distribuerar sina pengar skulle jag vilja att små program allmänt får mer hjälp och mer stöd. Detta eftersom det är svårare för små program att klara sig. Man får mindre pengar för att det är färre studenter, men på det stora hela har man lika mycket kostnader som de större programmen.”

Anton Jönsson som går termin 1 märker av att det pågår allvarliga samtal om nedskärningar. “Man pratar om att viss undervisning ska övergå i videoformat istället för att ha föreläsningar på plats till exempel.”

Anja Skjaerback från termin 3 tror att utbildningens kvalitet kommer att försämras till följd av inspelade föreläsningar och mindre lärarledd tid.
“De studenterna som har svårt för självstudier kommer påverkas väldigt mycket av det här. Mer ansvar läggs på studenterna. Mycket kunskapsutbyte försvinner också när man inte kan ha en direkt dialog med läraren under föreläsningar.”

På frågan om det är viktigt att programmet fortsätter bedrivas just i Lund svarar Tobias Kastberg ja, med motiveringen att det finns en audionombrist i hela landet, så även i Skåne. Han påpekar att alla studenter får arbete efter sin examen. Vidare ställer han sig frågan vad som kommer hända med alla patienter om audionomprogrammet pausas.

Anton Jönsson säger att det från skolan och lärarnas sida är viktigt att hålla utbildningen och branschen igång, vilket efter påtryckningar utifrån fick Lunds universitet att tänka om.

Anja Skjaerback tycker absolut det är viktigt att audionomprogrammet fortsätter bedrivas i Lund. “Det finns inte många audionomprogram i Sverige, om vi tar bort det i Lund finns inget kvar i Södra Sverige. Det gensvar som kom från aktörer inom hörselvården när programmet hotades av nedläggning synliggjorde det stora behovet av audionomer här nere.”

Britta Dietsche svarar att det är viktigt att utbildningen fortsätter finnas i Södra Sverige. “Det är redan alldeles för få utbildade audionomer för alla jobb som finns. Ännu fler vakanta jobb, längre väntetider och mer arbetsbörda på de audionomer som jobbar nu väntas ifall programmet pausas.”

Tobias Kastberg påstår att många patienter inte får den vård de behöver och att allmänheten underskattar hur viktig hörselvården är. Han säger att möjligheten att delta i samhället och arbetslivet med en obehandlad hörselnedsättning är väldigt påverkad.

Jag frågar om Tobias kan förklara närmare för allmänheten vad en audionom arbetar med, varpå han svarar:
“En audionom diagnostiserar hörselnedsättningar, rehabiliterar hörselnedsättningar, förebygger hörselnedsättningar, hjälper personer som har hörselnedsättning att fungera så bra de kan. En audionom kan också arbeta inom andra områden, det är ett brett yrke som behövs inom många områden. Tvärvetenskapligheten gör att vi är väldigt mångsidiga.”

När jag ber om förslag på hur programmet kan öka sitt söktryck svarar Tobias Kastberg att han gärna hade arbetat med frågor kring marknadsföring, men att det inte ingår i hans tjänst som lärare. Han tycker frågan om hur universitet arbetar med marknadsföring av sin verksamhet bör diskuteras.

“Samhället förändras. Konjunkturen och många saker påverkar hur sugna folk är på att studera, så det är en komplex fråga.”

Anja Skjaerbaek och medstudenter önskar mer engagemang från Lunds universitet.
“Att de ska visa att de vill ha kvar programmet. Ju mindre resurser man ger desto mer oattraktivt blir programmet. Om man lägger ner lite mer resurser kanske det blir mer attraktivt.”

Anton Jönsson föreslår att man kan populera sig mot folk som har bakgrund inom musik som studerat ljudteknik tidigare, som han själv.

Till sist undrar jag om det finns hopp för audionomprogrammet. Tobias svar är solklart. Han berättar att programmet hela tiden kämpar på. Det nära samarbetet mellan lärare och studenter ser han som en styrka med att vara ett litet program, och han hoppas att det framgår att lärare och studenter på programmet inte ger sig.

// Ellen Hansson

Källhänvisning:

Jönsson, A. (2016). Hörselvård ur folkhälsoperspektiv: En rapport med sikte på framtiden på uppdrag av Nordiska Audiologiska Sällskapet. Nordiska Audiologiska Sällskapet. https://hrf.se/app/uploads/sites/13/2016/11/H%C3%B6rsel-och-folkh%C3%A4lsa.pdf