Toddyspexets Brutus – en spexrecension

Spexet följer berättelsen om Brutus- Cesars högra hand tillsammans med andra historiska och NYA karaktärer. Vi går igenom det:

ORDLISTA:

kuplett = sång 

bis = upprepning av sången som publiken klappar in!

Första akten öppnas med att Cesar tror sig vara döende då doktorn ger negativa (prov)svar. Klipp till Brutus, Cesars plikttrogna högra hand som i desperation frågar gudarna om HUR han ska rädda sin härskare. Gudarna, Jupiter och Neptunus, har inte bara en otrolig dynamik sinsemellan utan även en stark agenda – att få bort vetenskaplig litteratur som går emot deras existens. Brutus får då i uppdrag av gudarna att bränna ner biblioteket i Alexandria för att gudarna ska rädda Cesar från sin dödsbädd. Brutus, laglydig som han är tar dig ann detta uppdrag och storyn är igång. 

Karaktärerna sjunger på sina dialekter vilket alltid uppskattas! Dessvärre går inte all text fram genom orkestern och man hade gärna velat ha undertexter, eller så är jag kanske bara är en iPad kid. Genomgående i akt ett är bra manus och träffsäkra skämt – me like!

Vidare till den andra akten och vi befinner oss i ett bibliotek i Alexandria. Ojojoj så snygg dekor – trapporna gör mycket! Vi möts av en nutida bibliotikarie som får ALLA på fall, hon är en kvinna av stor karaktär; allt ifrån hur hon aggressivt sveper sin cardigan runt sig till hur hon älskar skvaller. Vi älskar henne. Kleopatra gör sin entre med en kuplett, i de många bisen gör hennes bekänt Frutus lite av varje, det fläktas, klias och vaxas. Kul första gången, lite väl långt med tre efter det. In på scen kommer ännu en nutida älskvärd karaktär; vaktmästarn! Som säljer ballonger? Brutus och Frutus möts och inleder en ny vänskap, inte kärleksrelation som jag först trodde:( Slutet på akt två känns bara som en enda lång introduktion till alla nya karaktärer, mängden bis gör också att entre-kupletterna blir otroligt långa och storyn stampar på stället. 

Efter pausen är vi tillbaka med en otroligt bra musikalisk akt. JIPPI! Frutus framför en powerballad och jag säger bara WAOW! Vidare på sångspåret kommer det även en acapella som är både rapp och rolig, i bisen så dricks det även en hel del tequila som får igång publiken… tror inte det var vatten. Imponerande. Minns jag jättemycket från storyn… helt ärligt inte så mycket. Vaktmästaren är tillbaka och säljer raketer? 

I sista akten tänker man: wow nu jävlar ska det brinna! Men inget brann ;(. I första scenen ser vi viktiga människor i vita lakan (tänk dig temafest rommariket) som besitter någon typ av makt, de sjunger och skämtar om Donald Trump som bombar i öst, de spottar vindruvor på orkestern och stundtals vet jag inte om jag ska skratta eller inte. Det ser ut som att de på scen har roligt iaf, vilket förvisso också är viktigt. Akten avlutas med att Cesars och Cleopatras son kommer in och INGEN kunde sluta skratta, skrattade personligen så mycket när han försökte göra baby freeze att jag missade hur Cesar hamnade i mitten av ett mordförsök. Alltså slutscenen… för sen springer alla in på scen och sjunger för glatta livet. Så är ledsen att meddela att jag inte vet hur spexet slutade.  

Är det något Toddy besitter så är det skämt! När de pratar om cykellådor och mobbar andra spex kan man inte annat är att flina lite. Storasalen spexen brukar generellt sätt ha en del lunda-student-skämt men Toddy är bra på att utmana gränserna – det är politiskt och snuskigt och går (oftast) hem. De skämtar även om själva spexformen: ”ska inte du ha en entre-kuplett?” och ”ska inte du gå av scenen?” vilket gör att det känns som ett spex av studenter och för studenter. Precis som det ska vara!

Manus: bra, lite abrupt slut…

Favoritkaraktärer: alla nutida

Sång: hördes inte alltid – annars mkt bra!

Skämt: mycket roliga 

Spex: 6/10

Tack Toddy för ett otroligt underhållande spex!

Skribent: Lovisa Pernefors