Den soliga sommardagen när jag flyttade till Lund var det inte den sjukt plånboksvänliga falafeln, Tornavägsbacken som aldrig verkade ta slut, eller bilisterna som alltid verkade vilja köra på en (host host övergångsstället utanför Helsingkrona), som förvånade mig mest. Utan det var något ännu mer egendomligt. Något som fick mig att sätta handen på hakan och kisa. Något som väckte mitt intresse för denna lilla … Fortsätt läsa Repetition är Lunds moder, eller något sånt…