Hans vaknar upp efter föregående dags sittning. Till en början känns allt normalt, han tycker sig minnas gårdagens bravader med klarhet men kan inte skaka av sig känslan av att något saknas. Under dagen strömmar det in diverse klipp och bilder där Hans med full entusiasm och framför en jublande publik drar av ett nio minuters solo på luftgitarren. Tidigare okända fragment av gårdagen börjar komma tillbaka och det är nu ångesten kommer krypande. Han frågar sig själv: Va fan gjorde jag igår? 

Hans har fått minnesluckor eller som det kallas inom litteraturen; alkoholinducerad blackout. Detta innebär en tillfällig oförmåga att skapa långtidsminnen som följd av höga koncentrationer av alkohol i blodet. Fenomenet är speciellt vanligt bland universitetsstudenter som dricker i sociala sammanhang. I en amerikansk studie svarade 33% av tillfrågade läkarstudenter att de upplevt minnesluckor minst en gång det senaste året. Förekomsten beror på flera faktorer däribland: Promille i blodet, hur snabbt man dricker, kroppsvikt, tolerans, matintag m.m.(1)

Dagens förståelse för inlärning av minnen har i mångt och mycket sin grund i patient H.M, en man som led av svår epilepsi vilket föranledde läkarna att operera en del av hans hjärna som kallas hippocampus. Konsekvensen av detta ingrepp blev, utöver att H.Ms epilepsi förbättrades, en permanent förlust av förmågan att minnas händelser i mer än ca 10 minuter bakåt i tiden. Minnen från innan operationen förblev dock intakta.(2) Sammantaget ger detta oss en ledtråd om vad alkoholen kan ha gjort med Hans hjärna.

En rad inflytelserika studier på 60- och 70-talet var först med att studera alkoholinducerad blackout direkt. I ett etiskt tveksamt experiment rekryterade forskare försökspersoner med en historia av alkoholism och fick dem att inta 50 cl whisky över fyra timmar. Sedan visade man dem pornografiska bilder och frågade om specifika detaljer som en nykter person inte skulle ha problem att minnas. Man upprepade sedan frågorna vid olika tidpunkter. Försökspersonerna kunde i allmänhet minnas vad de sett efter 2 minuter. Efter 30 minuter hade de emellertid glömt bilderna, något som antyder ett intakt korttidsminne men nedsatt långtidsminne.(3)

För att närmare förstå vad som hänt med Hans krävs det att vi introducerar en enkel modell för minne: Ett sensoriskt intryck lagras först i korttidsminnet vilket ansvarar för att vi ska kunna utnyttja informationen i stunden ex. komma ihåg ett telefonnummer. För att vi ska komma ihåg detta intryck en längre period krävs dock inlärning av ett långtidsminne. Där fungerar hippocampus som en sorts kopplingsstation vilken medierar inlärningen.(4)

Mer aktuell forskning har visat att alkohol minskar elektrisk aktivitet hos nervceller i hippocampus. Man har också visat att detta leder till hämning av dessa cellers förmåga att skapa sk. Long term potentiation (LTP) d.v.s långvariga förändringar av styrkan i synapser. Detta sker troligtvis genom att en typ av receptorer som induceras denna process (NMDA-receptorn närmare bestämt) inhiberas. LTP är den mekanism som ligger till grund för inlärning av långtidsminnen.(5) Höga halter av alkohol stänger således av hippocampus funktion som kopplingsstation, vilket förklarar Hans symtom.

Sammanfattningsvis, är Hans korttidsminne någorlunda intakt samtidigt som hans förmåga att skapa långtidsminnen spärras av alkohol. Detta förklarar varför han kan vara i fullt medvetande i stunden men inte kan minnas detta dagen efter. Däremot, har alkohol självklart andra effekter på hjärnan, vilket i sin tur förklarar hans grymma luftgitarrsolo.

Källor: 

1. White AM. What Happened? Alcohol, Memory Blackouts, and the Brain. Alcohol Res Health. 2003; 27(2): 186–196.
2. Wikipedia En. Henry Molaison. Sett 25/10-2020. Se: H.M.
3. Goodwin DW, Hill S.Y. Short‐Term Memory and the Alcoholic Blackout. Annals of the New York Academy of Sciences. 1973; 215: 195-199 
4. Wikipedia En. Memory. Sett 25/10-2020. Se: Memory
5. Zorumski CF, Mennerick S, Izumi Y. Acute and chronic effects of ethanol on learning-related synaptic plasticity. Alcohol. 2014; 48: 1-14

Läs mer: https://www.bbc.com/future/article/20180613-why-do-only-some-people-get-blackout-drunk