Med ryggsäcken fylld med tomma matlådor sprang jag ner i trapphuset och ut mot min cykel. Klockan var 6:50 och om 10 minuter skulle jag infinna mig på Locus för mitt första arbetspass på MF:s brunch. Var jag taggad? Om jag var!
Det första som stod på agendan var inget mindre än frukost. Med vintermörkret utanför fönstret hade förmännen Clara och Julia dukat upp ett bord med frallor, pålägg, nybryggt kaffe och riktigt mysiga ljus. En efter en droppade bruncharbetarna in och så fort alla slukat sin första kopp kaffe gick Clara och Julia igenom dagens brunchmeny. Amerikanska pannkakor med chokladsås, tacopaj, fruktsallad, bulgur och fetaostsallad, rulltårta, äppelpaj och som grädden på moset: Brunch-brödet.



Alla i teamet fick varsin uppgift och därefter drog arbetspasset igång på riktigt. Jag började hacka äpplen till äppelpajen som om mitt liv hängde på det… Allt eftersom plåtarna med godsaker ställdes in i ugnen för gräddning höjdes volymen på högtalaren. Canelloni Macaroni, It’s Raining Men, 9 to 5, och slutligen Du måste finnas med Helen Sjöholm. Nu fanns det inget som kunde stoppa oss. Allsång bröt ut i köket, och tack och lov lyckades Claras vackra röst överrösta min i videon som Julia spelade in och lade ut på brunchens instagramstory (@brunchmfskane).
Timmarna sprang iväg och plötsligt kom andra halvan av dagens bruncharbetare, som satte igång med dekoration och dukning.
Klockan slog 11:00 och brunchgästerna började strömma in. Trots stressen med att få upp all mat på buffén hann jag sätta mig ner vid gästernas bord och chitchatta. Alla var mycket taggade på att få njuta av terminens första MF-brunch. Rätt som det var fick bord efter bord träda fram till den fina brunchbuffén. Lugnet bland arbetarna lade sig och då alla gäster tagit för sig av maten fick även vi arbetare roffa åt oss av allt det goda.


Att jobba brunch va lättare och mysigare än vad jag trodde det skulle vara. Brunchförmännen tog så bra hand om oss och alla arbetare drogs snabbt med i deras glädjerus. Guldkanten på dagen blev de numera fyllda matlådorna med brunchrester som jag fick med mig hem. Tack vare dessa kan jag nu förgylla morgondagens frukost och minnas tillbaka på den roliga söndagsförmiddagen på Locus.
Tack kära Brunchen.
Artikeln är skriven av Matilda Sverlinger som går termin 2 på läkarprogrammet.