Pluggar man kan man ansöka om studiemedel från CSN. Det här vet ni ju. En liten del får man i present och den andra delen är ett väldigt fördelaktigt lån. När pengarna efter en månad växlats mot öl, linsgryta och inträdesbiljetter till Metro kommer det en ny utbetalning, och så där håller det på tills man är skuldsatt och nyexaminerad.
De senaste 15 åren har CSN blivit allt frikostigare. Studenter får 2022 ut nästan 15 procent mer varje månad i förhållande till KPI (konsumentprisindex, index på vilket SCB beräknar inflation) än vad de fick 2007. Det tackar både de studerande och Lunds alla ölhak hjärtligt för.
Nu har inflationen börjat äta upp höjningen. Riksbankerna ökar räntorna och priserna i mataffärerna skenar. Inflationen var i sommar den högsta uppmätta sedan 1991.
Det innebär att termer som annars sällan lämnar de loafers-fyllda föreläsningssalarna på ekonomihögskolan plötsligt har letat sig ut i den riktiga världen. Men det går ju att prata om i vanliga ord med. Har man klampat in på ICA Malmborgs för att köpa samma veckoliga dos snus och kaffe som man gjorde i slutet av förra terminen vet man att den numera kostar ohyggligt mycket mer än den gjorde då.
Här kommer det tossiga: ska man tro statistiken, och delar av ekonomieliten, så är det här egentligen inte alls särskilt extremt. Inte om man jämför med hur det har sett ut de senaste 25 åren. Mellan 1996 och 2021 ökade KPI visserligen bara med 33 procent, men under samma tid var prisökningen på bostäder över 800%. SvDs ekonomireporter Andreas Cervenka skriver i sin nyutgivna bok Girig-Sverige (2022): ”Den som sommaren 2020 placerade en miljon kronor ett bankkonto redo att slå till på ett lämpligt kryp-in fick under det efterföljande året se sin köpkraft smulas sönder i en takt av 25 000 kronor i månaden”.
Under samma 25-årsperiod gick OMXS30 (index för stockholmsbörsens 30 mest omsatta aktier) upp med drygt 600 procent (tvåtusentalets mest mediala skengalning Elon Musk drev upp priset på Dogecoin med 2450 procent genom att twittra ut tre halvtaskiga memes, så det är väl inte helt förvånande att även riktiga företag ökat i värde).
Att priset på Östermalmvåningar och stora aktiebolag ökar kanske inte berör studenter (möjligtvis med undantag för Smålands medlemmar) i vardagen. Att ens månadsinkomst räcker till färre påsar pasta är mer påtagligt än att den räcker till färre bråkdels kvadrat lägenhet i storstäderna. Kanske är det heller därför inte så konstigt att det inte har börjat klia i bilbrännarfingrarna förens nu. Ändå har det märkts tydligt om man tittat på siffrorna. Eller det ska det i alla fall ha gjort.
För här någonstans slutar jag hänga med. Har priset på bostäder något att göra med priset på mina tonfiskkonserver? Varför har vi haft minusränta om stockholmsbörsen ökat med 600 %? Och varför slog inflationen då till just nu? Det hela är svårt jävla förvirrande en vanlig dödlig naturvetare som mig, så jag pallrade mig över Tunavägen för att få klarhet i det hela.
Pelle Almgren, doktorand vid Nationalekonomiska instuitionen på Ekonomihögskolan, säger att anledningarna till att inflationen drog iväg just i år är många.
Han listar Evergreens grundstötning i Suez-kanalen, och de rubbade logistikkedjorna som blev en följd av det, stödpaketen från centralbankerna under pandemin och följderna av kriget i Ukraina som orsaker.
Men utöver den typen oförutsedda händelser, den skenande psykiska ohälsan i Ryssland och kinesernas bristande djurhållning kan man trots allt knappast skylla på ekonomerna, så har också världens centralbanker självmant gjort sitt allra bästa för att våra pengar ska bli mindre värda.
Riksbanken har länge aktivt arbetat upp inflationen, skriver Almgren i ett mail, eftersom den enligt riksbankerna legat för lågt de senaste åren.
” Centralbankerna i västvärlden har under de senaste åren inte nått upp till sina inflationsmål om 2%. Vi har alltså haft ”lägre än tänkt” inflation under flertalet år. Detta har uppmuntrat till expansiva åtgärder från centralbankernas sida (motsvarigheten till att gasa när man kör bil). Vi har alltså väldigt länge haft en expansiv penningpolitik i västvärlden.”
Att inflationen skulle slå till menar Almgren inte kom som någon större chock för landets ekonomer, även om den precisa tidpunkten för när den skulle börja ta fart har varit svår att sia om.
” Enligt min uppfattning har man generellt haft det på känn, med en så lång period med expansiv penningpolitik och närtida möjliga katalysatorer i både Covid-19 och nu senast kriget i Ukraina har en ökad inflation varit trolig.”
Och då till det som får det att börja lukta bränt bakom pannbenet, hur kan börsen haft en uppförslutning värre än St Hans Backar samtidigt som Riksbanken menar att inflationen i Sverige är för låg?
Almgren förklarar:
” Eftersom fonder, aktier och andra värdepapper inte finns med i (eller i vart fall har en låg vikt i indexet) så fångas inte uppgångar på exempelvis stockholmsbörsen upp i inflation mätt med KPI. ”
I KPI ingår inte heller bostäder, vilket innebär att den värdeökningen inte heller får effekt på den uppmätta inflationen.
De pengar Riksbanken pumpat ut i systemet har med andra ord plöjts ner i tillgångar på vilka priset exploderat, men som inte omfattas av KPI, och då blir det inte inflation. Så ser reglerna för KPI ut.
Vad innebär det här egentligen för studenterna? Om man kunde lägga undan (typ i madrassen) 10% av CSN varje månad 1990 hade man efter fem år (räknat på 40 CSN-berättigade veckor per år och fullt uttag av lån och bidrag i enlighet med 1990 års bidragsnivåer) sparat ihop ungefär 16% av det dåvarande priset för en genomsnittlig etta. Hade man gjort samma sak nu, alltså börjat spara 10% av CSN 2017 och gått ut i våras, hade man skrapat ihop cirka 2,8 %, eller en knapp femtedel av kontantinsatsen. Detta trots att den officiella inflationen legat under målet på 2% merparten av dessa år.
Hade man däremot jackat en lägenhet på studs när man började plugga hade man fått se sitt investerade kapital växa med i genomsnitt 22 procent mellan 2017 och början på 2022. I förhållande till bostadspriserna blir alltså de som står utanför marknaden fattigare och fattigare, medan de som redan hoppat på tåget har fått se sina tillgångar skjuta i höjden.
Eller kort sagt: den genomsnittliga svenskens köpkraft har urholkats i förhållande till priset på bostäder. Vad det nu kallas på ekonomispråk.
Vad händer då med bostadsmarknaden nu, när priserna ökar även på bensin, ris och tomatsås?
Johanna Nyström, mäklare på fastighetsbyrån i Lund, säger att det är bättre läge om man vill komma in på marknaden idag jämfört med tidigare.
– Just nu är priserna lite lägre än de varit under våren och marknaden är lite mer avvaktande. Det i sig gör oftast att man kan slippa budgivning.
Det skriver även Svenska Dagbladet, som rapporterat att marknaden svängt kraftigt från försäljarnas till köparnas fördel. ”Köparna vinnare på bostadsmarknaden” basunerades ut i en artikel härom veckan.
Skiftet verkar dock inte vara något som leder till att unga passar på att köpa bostad. Nyström berättar att man inte sett någon ökning i försäljningen av bostäder till unga i Lund.
– I Lund finns det ju lite mer bostäder att hyra tack vare att man byggt en del nya hyresbostäder men med det sagt så säljer vi fortfarande samma antal bostäder till studenter som innan.
Kanske beror det på att prisnedgången inte på något sätt omintetgjort den enorma uppgång som präglat de senaste årtiondena. Prisnedgången sedan toppen i februari är drygt 8 procent. Som jämförelse var prisnedgången på bostäder under finanskrisen (om ni minns vilken svettig kris det var för ekonomin (jättesvettig)) 2008 knappt tretton procent. Det pristappet är en grop på väg upp för en störtloppsbacke. Kaffedalen i jämförelse med Keb. q i förhållande till R i qRs-komplexet på avledning 2, kalla det vad ni vill. Det gjorde ingen jävla skillnad på det stora hela. Priserna har fortsatt öka med siktet inställt på månen.
Man kan väl konstatera att utsikterna är rätt dåliga om man är sugen på att spara ihop till en bostad. Men vad vet jag om ekonomi? Kanske finns det en plan ändå. Ingives och gänget vet säkert vad de håller på med. Egentligen. Man kan ju alltid trösta sig med att man är förvirrad i gott sällskap. Gör som ni vill, jag begriper ändå ingenting.
Källor:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/bostader/Bostadspriser/
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/inflation/
https://indexes.nasdaqomx.com/Index/Overview/OMXS30
Cervenka A., ”Girig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika”, Stockholm: Kultur och Natur; 2022
Sonden 