Sonden möter presidiet 22/23

När vi stiger in på den omtalande expeditionen på HSC slås vi genast av syrebristen. Är detta verkligen en säker arbetsmiljö, tänker den ena av oss, medan den andra börjar fundera på om hennes kranskärl dilateras till följd av hypoxi. I detta rum sitter nämligen MFs presidium, ordförande Cornelia Börjesson Freitag och vice ordförande Mattias Magnusson, som Sondens senaste reporterduo Sondrea (namnet ett work in progress – enligt vissa en perfekt kombination av Sofia och Andrea, enligt andra lite för likt Sonden och Andrea), fått äran att möta i en klassisk “Sonden möter Presidiet”. Eller ja, det är här de brukar sitta. Cornelia sitter visserligen i diskussion med sin Corpus Medicus-kollega från skrivbordet intill, men ingen Mattias tycks infinna sig på plats. Men prick 10:30, starttiden för intervjun, ser vi en lång gestalt uppenbara sig bakom det frostade glaset som skiljer expen åt från resten av HSC och visst är det vår vice som släntrar in. Andrea försöker antyda att han är sen, men han envisas med att han är precis i tid. Och visst är han det. Vart han har varit innan? Det vet ingen – men legenden påstår att han är fast i en evig cykel av soulagering.

Vilka är ni?

Mattias: Mattias heter jag, jag är 21 år gammal och kommer från Stockholm. Jag har pluggat på läkarprogrammet sen höstterminen 2019 och har väl engagerat mig så mycket jag kan inom den sociala biten av MF.

Cornelia: Jag heter Cornelia, jag är 23 år. Jag är ifrån Vimmerby i Småland, så jag flyttade till en större stad när jag flyttade till Lund.

Cornelia skrattar till och alla andra, dvs bara Stockholmare, skrattar högre.

Om ni fick beskriva en perfekt helg, hur hade den sett ut?

M: Vill inte du börja?

C: Ja det beror lite på, frågar du mig idag så skulle jag nog säga att det är en helg utan planer med serier i soffan. Hade du frågat mig för typ fyra veckor sen hade jag väl sagt att det var liksom någon bal eller något gött häng liksom, hahaha. Men just nu är jag väldigt trött och jag känner väl att den perfekta helgen är en helg full av återhämtning.

M: Nämen faktiskt en oväntat plus ett på mycket av det Cornelia sa. Jag skulle väl säga att en perfekt helg just nu hade varit att vakna upp utvilad på lördagen, gå ut och köra diskgolf en runda, komma hem och laga mat i tre timmar, läsa bok och däcka i sängen så fort som möjligt.

Bästa sittningen du varit på i Lund?

M: Då skulle jag nog säga att det var förra Corbalen, det fanns liksom ett glapp i pandemin och allting hade varit på paus så länge. Jag hade varit på Corbalen 2019 som marskalk men det var ju inte riktigt så kul..

C: Vi släpper detta efter Corbalen va? 😉

M: Nä men just det att allting var så stort, det var så grandiost och man var med och roddade i det och fick se liksom frukten av det man hade sått och bara folk man kände överallt på sittningen. Jag tyckte det var fantastiskt roligt!

Sondrea: Var du då engagerad i anordningen av Corbalen?

M: Hela styrelsen förra året var med och ordnade!

C: Nä men jag håller med, det är ju inget annat som kommer till mitt huvud nu. Men om vi tänker stök-sittning så måste det ju vara någon biomed-sittning med alla människor man känner. Lite mindre sittning med folk man känner, men Corbalen var också kul!

Hur har ditt tidigare engagemang i MF sett ut?

C: Jag började dag ett, där i klassrummet. Vem vill vara kursombud? Jag! Så sen dag ett var jag kursombud i ett år, och sen med i styrelsen i BUR, sen ordförande i BUR, sen utbildningsansvarig i MF och sen är jag ju ordförande nu. Jag har verkligen gått utbildningsbevakningsspåret i MF.

M: Men jag kom väl ner första dagen på novischperioden och kände att det här är nåt jag vill hålla på med. Så försökte jag jobba hos alla sociala utskott, var befäl – tyckte det var hur gött som helst, general, körde det spåret, ville fortsätta med det sociala så blev socialt ansvarig och vice är väl den sociala posten i presidiet också.

C: Ja, det känns som att båda våra spår är ganska raka. Det fanns bara en väg att gå och det var liksom till presidiet.

Sondrea: Hur menar du att det är socialare?

M: Jag har ju kontakt med både de sociala och utbildningsbevakande i form av ekonomi men ändå mer kontakt med de sociala för det är ofta där det är mer variabler i ekonomin. Sen är jag också rätt involverad i dels Corbalen, examensfesterna, Partus.

C: Du sitter ju med i planeringen.

M: Jag sitter ju med i planeringen, med ekonomin, så det är ganska stora projekt att ta i land liksom.

Vad drev dig att engagera dig på heltid?

C: Jag började plugga direkt efter gymnasiet och har nu pluggat i fyra år och kände att jag är inte redo för 45 poängs master projekt där jag ska slita. Kändes inte redo att göra nåt annat, behövde ny motivation. Tyckte det kändes fett kul, vilket de också är.

M: Började också efter gymnasiet. Kände mig redo för en paus efter det senaste läsåret. Visste inte exakt vad det skulle vara – antingen jobba med MF som jag tycker är skitkul, eller göra lumpen, de var också på agendan ett tag. Slutade med att vi hade deeptalk på en öldag och så bestämde vi oss.

C: Soffan på Malmö Locus, där alla dealar slöts liksom.

Daniel: Var det nåt som hände på soffan på Malmö Locus den här öldagen?

M&C: Nej det tror vi inte.

Man märker på blickarna och skratten som utbyts att de mycket möjligt kan finnas mer att gräva i, men för nu lämnas mysteriet om vad som händer på Malmö Locus soffa orört. Om du sitter på juicy details, skicka ett brev till oss.

Vad innebär era respektive tjänster?

C: Jag jobbar framför allt med all fakultet och universitetsgemensam utbildningsbevakning inom MF. Det innebär väldigt många möten med viktiga vuxna, pratar utbildningskvalitet från olika perspektiv, tar de stora besluten inom utbildningen på fakulteten. Sen sitter jag även med det organisatoriska i MF. Då innebär det att jag leder våra styrelsemöten, förbereda handlingar till STYM (=styrelsemöte) och FUM, fixar och trixar, svarar på väldigt många mejl. Man är också lite sin egen chef kring det vardagliga arbetet men i slutändan är det FUM som granskar ens jobb. Antal timmar är oftare mer än fyrtio än mindre än fyrtio, då räknar man inte med alla sociala aktiviteter som man förväntas va med på. Lön motsvarar CSN. Träffar styrelsen ganska ofta, jobbar med styrelsen kring MFs organisation, jobbar med fakulteten på möten, träffar, sitter på flera möten varje dag så träffar mycket folk, absolut inte ensamt.

M: Den heter ju vice ordförande med ekonomiskt ansvar och det är egentligen det stora ledordet i min post.

C: Ekonomiskt ansvar med vice!

M: Det skulle man också kunna säga att det heter. Utifrån att jag ser till att MFs ekonomi sköts snyggt och att vi inte gör av med mer pengar än vad vi har och att vi inte gör av med mindre pengar än vi borde. Det är också ett problem.

C: Man ska ju följa budgeten!

M: Man ska följa budgeten, inte gå över, inte gå under. Sen så med det tillhör mycket bokföring, signera kontrakt, skriva detaljbudgetar inför stora evenemang och justera mycket utifrån ny information, hålla på med deltagarlistor gör jag väldigt mycket också. Sen den andra delen av min post är väl att jag är på några möten, men som mer handlar om vårt samarbete inom MF och corpus inom Studentlund. Där har jag istället för möten med fakulteten möten med nationerna och andra från AF och även de andra kårerna i de mer sociala temana.

Sondrea: Jag har en fråga om det här med ekonomiskt ansvar, är det nåt du har gjort förut? Känns lite krångligt att ta sig an bokföring och så

M: Ja men jag skulle väl säga att jag är en renodlad hobbyekonom. Ingen ekonomisk erfarenhet i bakgrunden förutom att jag som general va ekonomigeneral och tyckte det va gött att sitta och pilla i excel och det är mkt det man gör ju! Att man pillar i excel, försöker effektivisera det med formler vilket jag tycker är mysigt. Skapa ordning och reda. Man fixar det, även om man inte haft en allt för stor bakgrund inom det. Mycket av det Cornelia sa stämmer in på mig, vi har ju samma lön.

C fnyser till, Daniel skrattar

M: Vi har samma timmar, vet inte vem som jobbar mest, det är väl typ lika.

C: Lika stor misär för oss båda…

M: De jag jobbar mest med är väl utskotten inom MF, ser till att de håller sig till budget, men också mer Studentlunds-samarbeten. Jag har inte lika mycket möten som Cornelia så sitter mestadels här på expen och då kan det bli rätt ensamt ibland, medan cornelia är ute och flänger på stan!

C. På stan! Satt på ett sex timmar långt fakultetsstyrelsemöte igår. Jag flängde inte runt!

Vad är det mest givande och jobbigaste med att ha din roll i MF?

M: Ja, det mest givande är att man får lära känna så många nya, dels alla förmän men också ens kollegor inom Studentlund. Också väldigt kul att få umgås med Studentlunds-kollegor på fester och liknande, men ibland kan det bli lite för mycket så man måste säga stopp.

C: Det bästa är ju liksom alla erfarenhet man får och att man verkligen känner att man utvecklas som person och lär sig nya saker hela tiden och skapar väldigt mkt nya kontakter. Låter som att jag bara pratar om fördelarna på cv:t, men alltså så jag känner verkligen att man utvecklas som person i och med att man är tvungen att ta tuffa beslut. Det är inte alltid skitkul och jag tror att man utvecklas skitmycket av det. Men ja nackdelar är väl att det är väldigt mycket ansvar, om nåt går fel är det ju liksom inte så kul för oss. Mycket, tufft, jag har varit förkyld i tre timmar för jag inte hinner vila. Det finns ups and downs.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut för er?

M: En vanlig dag på jobbet så drar jag så fort jag vaknar ner till HSC-expen. Där sitter jag och jobbar från kl nio till, jag vill säga fem, men snarare sex-sju. Efter det kommer man väl hem, käkar middag och somnar

C: En vanlig dag för mig är väl snarare typ att jag vaknar och så har jag första mötet vid nio, så går ofta direkt hemifrån till ett möte. Sen kommer jag väl inramlande på expen vid tolv, vid lunch lagom till att exptiden är slut.

C: Nä men jag brukar vara här en stund, jobba några timmar och sitta vid datorn. Sen kanske jag har nåt möte på expen eller så går jag iväg igen. Sen kommer jag hem. Ah jag vet inte, det är mycket in och ut och spring. Min cykel har varit trasig hela hösten så jag får gå överallt men jag ska fixa den.

Sondrea, vänt mot Mattias: Du har inte heller en cykel?

M: Nej den har varit trasig sen början av året 2022. Jag vaknade lite sent imorse och var tvungen att ta en Bolt vilket kändes i plånboken.

C: Jag tog också en Bolt imorse!

M: Det är pankt just nu. Väldigt pankt. Men ska jag betala ut lön till oss 😉

C: Tisdag.

Sondrea: Skulle ni säga att det är en presidiegrej att inte ha cykel?

C: De hade inte cykel förra året heller. Alva har inte cykel

M: Ska vi äska för cykel? Bra för möten, representation osv.

C: Nä men jag ska fixa min cykel.

I skrivandes stund, drygt två veckor efter genomförd intervju, är Cornelias cykel faktiskt fixad. Då Sondrea är två som aldrig fixar sina cyklar är vi väldigt imponerad över att Cornelia faktiskt tog tag i saken, eller ska vi säga sadeln. Mattias däremot tycks inte ha någon agenda på att någonsin fixa cykel och har enligt Cornelia aldrig haft en cykel, vilket får oss att undra om han verkligen kan cykla? Om någon någonsin har sett Mattias Magnusson på en cykel – hör av er till oss.

Till vem skulle du rekommendera positionen?

M: En vice ordförande skulle jag säga är någon som är väldigt strukturerad av sig och tycker om att organisera och pilla i Excel. Man behöver inte ha de mest avancerade mattekunskaperna sen tidigare, men man måste ändå orka ha disciplinen att komma till expen varje dag och kanske ha ett delvis enformigt arbete som ändå måste göras.

C: Man måste vara ganska… det är en fördel om man har lite så ledar…om man gärna tar ledarroll i PBL-gruppen. Inte vara rädd för att ta ledarroll, för då blir det väldigt knasigt. Man ska kunna vara ganska hård och tuff och säga till när det behövs. Man sitter mycket med handlingar och så så viktigt att också vara strukturerad och ordningssam. Och att man är bra på att prata med nya människor för det gör man. Våga prata på möten med viktiga fakultetsmänniskor och ställa upp för studenternas åsikter.

Cornelia häller upp sin tredje kopp kaffe under vårt möte som pågått i 20 minuter. Mattias ber desperat Sondrea om en snus. Ödmjuk som han är tvekar han när han ser de två ensamma små skrumpna prillorna kvar i dosan, men Sondrea kommer förberedda så det är bara att hugga in.

Sondrea: Är det en inbjudande miljö på de mötena, känner du dig välkommen?

C: Jag känner att jag i de allra flesta sammanhang är en given del av gruppen och det känns väldigt kul att de tar studentrepresentation på så stort allvar liksom. I de allra flesta är jag ledamot som alla andra, det är jättekul. Sen är det inte exakt alltid så, men i de flesta sammanhangen.

M: Jag kan väl flika in där också att som Cornelia säger, det är bra att kunna ställa sig upp och säga ifrån. Särskilt när vissa utskott kanske har idéer som inte är förenliga med vad budget tillåter. Sen tror jag generellt för båda våra poster att det är bra att man klarar av att stänga av och inte ta allting på för stort allvar hela tiden, att man tillåter sig att ta ledigt. Det är svårare än man tror.

C: Också typ att man har en förmåga att koppla bort jobbet när man kommer hem för annars blir man galen.

Mattias hummar instämmande.

C: Man behöver ju va stresstålig. Det hade aldrig gått annars.

Sondrea: Jag tänker att det måste vara svårare att vara bad cop mot andra studenter?

M: Man har ju själv varit förman i utskott och fattar hur mycket man vill göra. Samtidigt måste någon vara bad cop och hade ingen satt stopp så hade det kunnat gå hur som helst. Vi är ju juridiskt ansvariga för föreningen och då kan vi få påföljder som man inte är så sugen på. Det är en stressande faktor i det hela.

C: Det handlar ju inte bara om ekonomi, det handlar ju om andra grejer också. Då får man säga stopp ibland till utskott. Blir saker dumma och dåliga får vi ansvaret, då måste vi kunna säga ifrån så vi kan stå för det som händer i MF.

Upplever ni att fakultetens intressen och MFs intressen är förenliga eller står emot varandra?

C: För det allra mesta skulle jag säga att de är förenliga. Vi båda vill ju att det ska va så bra som möjligt för våra studenter. Sen kan vi ibland ha olika infallsvinklar eller tankar om hur det ska ske. Men de är ofta väldigt lyhörda för vad vi tycker. Vi har en expertis i att vara studenter som de inte har, en annan insyn i vad som är bra för studenter. Men vi har en väldigt bra relation med fakulteten och oftast är våra intressen ganska förenliga.

Hur jobbar ni för att få folk från alla program involverade inom MF?

M: Jag tror att det är svårt från vårt håll att direkt uppmana folk, att från vice-posten involvera folk från alla program. Men våra förmän har en stor roll i att va inbjudande och välkomnande. Och det är någonting som jag har upplevt att vi har blivit bättre på. Inte att vi har nått fram helt, men en stark förbättring i hur det var när jag började och att det nu är mycket bredare i vilka som är engagerade.

Sondrea: Varför tror ni det har blivit så? Eller varför har det varit en sån överrepresentation av läkarstudenter från början?

C: Dels att de är 140 per termin, det är inte så lätt att bryta igenom isen höll jag på att säga. Sedan så var det ju läk från början och fler program har lagts till med tiden, då blir det lite mer startsträcka. Nåt vi gör aktivt är ju att jag sitter på den här posten, då visar man till exempel för biomed-studenterna att det är något man kan göra trots man pluggar biomedicin. Och liksom representation i styrelsen från olika program tror jag också hjälper till. Man visar att det är nåt för alla.

Sondrea: Har du upplevt att det varit svårt?

C: Näe, nä absolut inte. Det handlar bara om att jag vet inte…man ska bara ta steget att engagera sig. Det är väl en barriär eller ett steg som måste tas av alla liksom. Men jag tycker absolut att det för mig blev en sån naturlig väg eftersom jag började med att engagerar mig i BUR. Det var en trygg hamn, bara biomed. Sen när man väl gjort det kommer man in och är förman, då kommer allt annat med och då kändes det inte alls som nåt problem.

Vad ser du mest fram emot under det kommande året?

Sondrea: Att gå av? 😉

Mattias skrattar lite för avslöjande till Sondens skämt, Cornelia lite för nervöst.

M: Ser väldigt mycket fram emot skidresan, den ska bli väldigt kul. Om ekonomin bara tillåter mig. Min privata, inte MFs. Sen så ja, ser fram emot våren. Bara generellt våren. Lite sol.

C: Säsongen våren.

M: Ja säsongen våren.

C: Nä men jag ser fram emot…också skidresan. Ser fram emot, nu låter det som att jag är missnöjd, men att se vilka som söker styrelsen. Vilka som vill bli engagerade. Det ska bli jättekul att se vad det är för galningar som vill ge sig in på det här.

Presidiets tre snabba:

Vilken maträtt bjuder du på på en dejt?

M: Risotto.

C: Svamppasta.

A: Med lika mycket vitlök som du hade när vi åt?

S: När ni var på dejt???

D: Välkommen till styrelsen.

M: Vitlök är bra. Men kanske inte i den mängden.

C: Om båda äter vitlök så är det lugnt. Då gör det inget.

M: Man kanske ska skala ner för säkerhetsskull.

S: Så du anser att plus plus neutraliserar varandra? Om båda äter vitlök är det fine?

C: O ja! Min teori – så länge båda äter vitlöksdippen till pommes är det fine. Men om bara en gör det…

Vilken är din senaste spelade låt?

C: Driver’s license av Olivia Rodrigo.

M: 400 slag av Kent.

Hur många steg gick du igår?

M: Jag gick inte så mycket igår, jag sov ut. 14000 steg.

C: 5218.

M: Du har ju också korta ben!

Med den lite oklara kommentaren av Mattias, aka mr long legs, väljer vi att avsluta vår del av Sonden möter Presidiet. Men frukta ej – du får snart höra ännu mer om denna dunderduo när vår eminenta Sonden-kollega Daniel släpper sin del av intervjun som är lite mer abstrakt, men ack så givande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s