Kriser och Katastrofer: Sven Jönsson om årets filosoficirkel

Sven Jönsson riktar sin iPhone mot mig och frågar om jag följer pandemins utveckling på Worldometers. Jag ser länder och siffror i meterlånga tabeller lysa från skärmen och inser att jag inte alls följer pandemins utveckling.

– Här ser du dagens siffror rapporterat. Antal nya fall per land, dödsfall är markerade i rött. Jag följer det flera gånger per dag för att veta hur det står till i världen, berättar Sven.

Sven, som började studera filosofi på Lunds Universitet 1968, hamnade senare i livet på ett medicinskt forskningsprojekt på 80-talet. Därefter läste han in några kurser på medicinska fakulteten och har idag en lång karriär bakom sig inom den medicinska forskningen. Och det är kanske hans humanistiska intresse i kombination med det naturvetenskapliga som gör honom särskilt intresserad av och kunnig i pandemins olika aspekter.

– Det fanns en tysk forskare på 1800-talet vars namn jag har glömt. Han brukade säga till sina studenter: ”Lär er syfilis så lär ni er allt ni behöver”. Syfilis är en infektionssjukdom som har akuta faser och ett kroniskt förlopp obehandlat, med neurologiska, internmedicinska aspekter etc. Och om jag haft studenter idag skulle jag ha sagt: ”Lär er coronaviruset så lär ni er allt ni behöver”. Den här krisen har många aspekter och vi vet relativt lite än så länge om vilka effekter viruset har på kroppen.

Sven är även sedan 20 år tillbaka ledare för Lunds filosoficirkel, en verksamhet startad av missnöjda filosofistudenter på 70-talet här i Lund. Studenterna ansåg att undervisningen på universitetet var allt för inriktad på analytisk filosofi medan de själva ville läsa mer kontinental filosofi som existentialism, fenomenologi och marxism. Sagt och gjort så startades Lunds filosoficirkel upp. Med undantag för pandemin har cirkeln hållit igång sedan dess och förra tisdagen var det dags för en ny termin.

Varje tisdagskväll under terminerna arrangerar Filosoficirkeln i Lund gratis föreläsningar med utgångspunkt i ett, för terminen, utvalt filosofiskt tema. Tidigare år har teman som ”Identitet och förvandling” (1997), ”Vad ska vi tro på?” (2005) och ”Moderniteten- något att älska eller hata?” (2019) avhandlats av diverse framstående professorer, forskare och lärda från sina respektive områden. Årets filosoficirkel är den första efter pandemin och temat är påtagligt präglad av det senaste årets händelser.

– I år är temat ”Kriser och katastrofer- kan vi hantera dem?”. Och det är mot bakgrund av pandemin. Jag tror inte att det ämnet är uttjatat, vi har precis börjat prata om det, säger Sven.

Själva kärnan i verksamheten är det tvärvetenskapliga greppet. Alla verksamma discipliner på universitetet är välkomna att belysa det aktuella temat utifrån sin vetenskap. Det är Sven särskilt noggrann med att betona. Och ett sådant upplägg kräver sina kontaktnät.

– Det finns ingen som känner så mycket folk som jag i Lund. I alla fall inte över fakultetsgränser, berättar Sven och småler.

Jag tror honom. För utan kontakter vore det inte möjligt att samla såhär många professorer, lektorer och docenter i ett och samma program. Årets uppsättning består nämligen bl.a. av den välkände historikern Dick Harrisson, kemiprofessorn Anna Blom och lektorn i modevetenskap Emma Severinsson. Det är stjärnspäckade tisdagar i Palaestra. Och upplägget gör anspråk på att anskaffa ett helhetsperspektiv på den kris vi människor behövt möta de senaste två åren. Men det är långt ifrån den värsta krisen mänskligheten har mött ur ett historiskt perspektiv, menar Sven.

För de som inte tycker temat i sig är tillräckligt uppenbart kopplad till medicin så frågade jag, självutnämnd representant för medicinstudenter i Lund, Sven, cirkelledare och medicinsk vetenskapsman, vad han tror att medicinstudenter kan få ut av årets filosoficirkel.

– Ni som är unga har en stor chans i och med pandemin att lära er och få ett fördjupat perspektiv på vad som är sjukdom och vad som är hälsa. Ta ett exempel: vår uppfattning av vad sjukdom är har ju förändrats oerhört sen antibiotika introducerades för 80 år sen. Sedan dess har infektionssjukdom betraktats som ett medicinskt misslyckande och med antibiotika så behövde i princip ingen dö. Vad som nu håller på att segla upp, och som kemiprofessorn Anna Blom såg som ett värre hot än den här pandemin, är terapiresistenta bakterier. Fler och fler bakteriestammar blir resistenta. Och att hantera en sådan kris, hur gör man det? Den enda lösningen är att man blir restriktiv med antibiotika och då krävs kunskaper och en samhällelig disciplin. Och att pengar inte får avgöra, utan klinisk kunskap.

Efter en slutgiltig diskussion om våra respektive PBL-erfarenheter skiljs vi åt. På väg hem genom Lund tar jag upp mobilen och skriver in Worldometer.com. Siffror och tabeller lyser åter upp mitt ansikte i vitt, grönt och rött. Och idag, tisdag den 16e november kl. 19.30, ska jag till Palaestra och lyssna på Rikard Holmdal, professor i inflammationsforskning vid Karolinska institutet, föreläsa på ämnet: ”Syreradikaler – vänner eller fiender?”. Jag känner det. Jag följer pandemins utveckling och det borde kanske du också göra?

Föreläsningar särskilt kopplade till medicin terminen HT21/VT22:

16 november

Rikard Holmdahl, professor i medicinsk inflammationsforskning vid Karolinska institutet

Syreradikaler – vänner eller fiender?

18 januari

Einar Everitt, professor i molekylär cellbiologi vid LU

Virus – en komplex nanovärld i livets gränsmarker.

8 februari

Anders Widell, docent i klinisk virologi, translationell medicin vid LU

Att förstå coronavirus biologiska utrymme och funktioner.

22 februari

Louise Bringselius, docent i företagsekonomi vid LU, föreståndare